Vi som bor i Östhammars kommun ska ta ställning till om vi vill ha ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Samtidigt är experterna oeniga om den av industrin föreslagna metoden verkligen kommer att skydda biosfären från det radioaktiva avfallet. Är det rimligt att vi godkänner förvaret innan vi vet att det är säkert?

Det är en av några frågor vi vill ställa till dig.

Vill vi ha ett kanske-säkert slutförvar?

Kunskapsläget kring det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Östhammars kommun är delat. Industrins experter hävdar att det är säkert. Oberoende forskare menar att det inte håller. Vilken vetenskap ska vi tro på?

Forskare strider om huruvida förvarsmetoden kommer att fungera såsom avfallsbolaget vill. Men även platsen i Forsmark är omtvistad. 

Den av industrin föreslagna slutförvars-metoden kallas KBS-3 och har tagits fram under flera årtionden. Under denna tid har allt fler forskare kommit med invändningar. Det kopparhölje, som tillsammans med bentonitlera, ska hålla radioaktiva ämnen borta från markytan sågs från början som ett bra material till detta ändamål. Så är det inte längre.

Industribeställd vetenskap vidhåller att kopparn håller den tid som är nödvändig, medan oberoende forskare hävdar motsatsen - på grund av att materialet korroderar, alltså rostar, i en slutförvarsmiljö. Om det senare stämmer fungerar inte heller leran som barriär då den är beroende av kopparn och vice versa.

I det föreslagna slutförvarskonceptet skall även berget skydda livet på ytan. Det relativt torra och sprickfria berget i Forsmark anses av industrins experter lämpligt för detta, medan oberoende vetenskap återigen – och tvärtemot den industriella forskningen – bland annat framför att det höga tryck som finns i sprickorna i berget är ett problem som gör platsen direkt olämplig för ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Strålsäkerhetsmyndigheten vill avgöra problemet med oeniga experter efter att Östhammars kommun sagt ja eller nej i slutförvarsfrågan.

Varför ska vi säga ja till en lösning som vi inte vet är säker?

Kan vi leva med ett nästan-tätt slutförvar?

Om industrins egen forskning stämmer kommer det planerade slutförvaret skydda biosfären från radioaktiva ämnen i 100 000 år. Om den oberoende forskning som hävdar att industrins experter har fel får rätt kan förvaret kollapsa redan inom 1000 år. Det skulle på sikt kunna innebära en obeboelig zon i Forsmark.

För folk i gemen är det inte lätt att avgöra vilken forskning som är mest trovärdig. Inte ens vår expertmyndighet på strålsäkerhetsfrågor, SSM, vågar sig på ett ställningstagande utan vill istället avgöra frågan om tvetydiga forskningsresultat längre fram i processen. Är det rimligt att vi ger slutförvaret vårt godkännande innan vi fått klarhet i om det håller eller inte? Industrins ansvar för kärnavfallet upphör när förvaret är förslutet. Vårt ansvar gäller nu och för evigt.

Ska vi välja ett annat slutförvar?

Internationellt samarbete kring förvarskonceptet ”djupa borrhål” har de sista åren medverkat till att metoden utvecklats för att ta hand om använt kärnbränsle på ett potentiellt säkrare sätt än den metod som föreslås i Forsmark.

Därför kan vi med god etisk förankring stoppa den nu pågående processen kring slutförvaret för använt kärnbränsle och istället rikta resurser mot ett alternativ som inte rymmer de osäkerheter den nu föreslagna metoden är behäftad med.

I konceptet djupa borrhål kan kärnbränslet förvaras 3 till 5 kilometer under markytan – ett djup som innebär en mycket högre säkerhet för att undvika kontakt mellan radioaktiva ämnen och biosfären. I många länder jobbar man nu med att utveckla denna metod. Sverige kan också bidra till – och dra nytta av – detta arbete.

Om oss

Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar, Oss, har sedan 1996 bedrivit informations- och upplysningsarbete kring slutförvarsfrågan. Vi är en ideell förening som arbetar för den miljömässigt bästa hanteringen av det svenska radioaktiva avfallet. För detta erhåller föreningen medel från Kärnavfallsfonden via Östhammars kommun. 

Tillsammans med Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna har Oss bildat Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, som jobbar med nationell granskning av slutförvarsprojektet.

För mer information och kontaktuppgifter besök vår ordinarie hemsida oss.avfallskedjan.se